~ Tallman & Silkstockings ~

Jag är otroligt filmintresserad, jag älskar verkligen film. Det är inte så att jag är ett pretto som inte kan se annat än Fassbinder och Herzog tvärtom alla filmer kan vara intressanta och underhållande på sitt eget sätt. En ”skitfilm” som jag med behållning sett många gånger är t.ex. denna.

Just nu är jag så otroligt less på uppståndelsen kring de s.k. Stieg Larssonfilmerna. Kan någon snälla tala om för mig vad som är unikt med dem och varför. Med ett leende kan jag läsa att Jonas Cramby inte heller är så begeistrad i  filmerna. Min förvåning började redan när ‘Män som hatar kvinnor’ slog igen som bok. Jag läste den och kunde konstatera att det var en ordinär deckarhistoria enligt mall 1A. Inget nytt i intrigen, inget speciellt i handlingen inga unika personer. Stilistiskt tyckte jag mest att det var irriterande hur han stannade upp och gav detaljerad information om de datorer som personerna använde, som för att imponera på läsaren men allt annat beskrevs mer kortfattat. Min tolkning var att han själv var imponerad av datorer och därför valde att beskriva det detaljerat. Men varför försöka imponera med detaljer som är ordinära efter något år? Till det kommer de enbart använde Mac-datorer och att jag som PC-kille inte fattade vad som var tufft och inte dessutom verkar han fått en del viktiga fakta om bakfoten. Tom Clancy är ju åtminstone konsekvent i sitt detaljkräkande.

Vidare tycker jag att episoden där Lisbeth Salander blir våldtagen av sin ‘gode man’ och senare hämnas är ett utmärkt exempel på när författare inte kan döda sina älsklingar. Det är en häftig historia och hennes hämnd är i stil med vad de flesta av oss (i alla fall jag) har fantiserat om att göra om vi eller någon oss nära skulle råka ut för något. Men tillför det något till personporträttet eller historian? Svar nej. Lisbeth har ju av många kommit att uppfattas som en stark kvinna som inte tar skit. Om hon är förebilden för dagens flickor/kvinnor är jag allvarligt bekymrad. Både jag och U såg en mycket trasig och rädd kvinna som allra helst bara vill bli lämnad ifred när vi såg filmerna.

Både i filmerna och i böckerna har det kastats in lite sex, mer i böckerna än i filmerna, som för att hålla uppe intresset hos läsaren/tittaren ungefär som i romaner av Bagley och Lustbader. Billigt trick!

Inse att Millennium-filmerna är att jämföras med Beck- och Wallander-filmerna, inte dåliga och inte några mästerverk utan hyfsad svensk kriminalfilm som duger bra en söndagseftermiddag för att citera min arbetskamrat J.

‘Den långa vägen ut ur helvetet’ av Marilyn Manson med Neil Strauss presenteras med orden:

Marilyn Manson är en av världens mest kända musiker och performance-artister. Han har miljontals sålda album bakom sig och har fans över hela världen. Men vem är egentligen Marilyn Manson? Det här är boken för alla som undrat vad som är myt och vad som är verklighet om människan Manson och om det finns en tanke bakom hans uppförande? I Den långa vägen ut ur helvetet får vi ta del av hans mörkaste hemligheter och djupaste tankar. Här berättar han om sin vilsna barndom från det att han gick i frikyrklig skola, om mobbning, olycklig kärlek och upptäckten av rockmusiken som senare präglade hans val av livsstil. Läsaren får följa med på en spännande resa från det att han startade sitt första band och gick från en spinkig mobbad tonåring till att bli en världsstjärna.

Intressant och bitvis chockande skildring av Brian Warners (Marilyn Manson) uppväxt och karriär fram till tredje fullängdsalbumet ‘Antichrist Superstar‘. Hans barndom var bitvis knasig men beskrivs inte som extrem. Centralt tycker jag är vilsenheten, att bli accepterad och att passa in. Det går inte att peka på någon enstaka händelse som orsaken till att han blev den han är det var som titeln antyder en lång väg dit. Skrämmande är tycker jag det förakt för andra och däribland sina fans som han visar upp. Mycket av skulden till det kan kanske läggas på de kopiösa mängder knark de tar. Genom hela boken upplever jag att den osäkra lilla killen lyser igenom. Den personen märks kanske starkast i kapitel 9, ‘Reglerna’, där han listar sina levnadsregler. Hela det kapitlet är extremt pubertalt och känns som skrivet av en tonåring som sitter och hittar på och försöker verka häftig. Den positiva bild jag fått av Manson i filmen Bowling for Columbine kommer på skam här. Jag tycker fortfarande att han gör en hel del riktigt bra musik men min respekt för honom som individ finns inte kvar eftersom han aldrig någonsin verkar ta något ansvar för vem han är eller vad han gör.

En oväntad effekt av att läsa den här boken är att jag har börjat lyssna ännu mer på Nine Inch Nails. Trent och Marilyn Manson knarkade och arbetade mycket tillsammans. I boken beskrivs många dumheter de gör tillsammans. Min uppfattning är att Manson till stor del är kvar där och fortsätter att odla den bilden av sig själv. Se bara hans medverkan i Söndagsparty med Filip och Fredrik. Trent å andra sidan har tagit avstånd från drogerna och de senaste åren mycket aktivt arbetat för att intragera med och göra sina fans delaktiga i Nine Inch Nails via hemsidan och sociala medier på Internet. Bland annat så släppte han ett helt album The Slip som gratis nedladdning.

Den långa vägen ut ur helvetet är nog främst intressant för fans att läsa. Andra kan nog välja valfribiografi av en rockmusiker vi gillar de innehåller ungefär samma redogörelser av knark, orgier, misär, turnerande m.m.

Den långa vägen ut ur helvetet får betyget två tallar för att den handlar om musiker jag är intresserad av och texten var underhållande och lättläst.

Jag har  inte skrivit någon bokrecension på länge. Så nu tänker jag försöka skriva ikapp den hög med lästa böcker jag har liggande på skrivbordet.

Först ut är ”Mitt liv som pingvin” av Katarina Mazetti.

Så här presenteras boken:

”Katarina Mazetti, som tidigare skrivit de bästsäljande succéromanerna Grabben i graven bredvid och Familjegraven, kommer nu med en ny humoristisk och ömsint kärlekshistoria!

På en kryssning med fartyget m/s Orlovsky till Falklandsöarna, Sydgeorgien och Antarktis träffas Tomas och Wilma. Trots sina olikheter blir de vänner. När Wilma upptäcker att Tomas har försökt att lämna båten för gott i det karga, farliga landskapet sätts deras vänskap på prov. Samtidigt kämpar Wilma med att dölja sin egen plågsamma hemlighet.”

Hur var boken då? Jag tycker att det är en mycket underhållande berättelse. Antarktiskryssningen beskrivs målande och jag blir mycket sugen på att åka på en sådan när jag får möjlighet. På båten finns den vanliga blandningen av passagerare alla med olika svårigheter i sina relationer som skall vara med i en sådan här berättelse. Jag blir aldrig överraskad. Det skrapas lite på ytan utan att någonsin gå på djupet. Visserligen väljer jag en typ av böcker och filmer för lättare underhållning och en annan för djupare funderingar kring relationer och mänsklig interaktion. Det jag försöker säga är att jag tycker det känns som att vi förväntas vara lite smådeprimerade, fundera på vart våra liv har tagit vägen etc. Formatet känns tryggt och etablerat, vi vet vad vi får.

Mina intryck kan sammanfattas med: Underhållande utan att lämna några större avtryck.

Mitt liv som pingvin av Katarina Mazetti får betyget 3 tallar.

Jag har precis lagt ifrån mig boken ”Blink : Den intuitiva intelligensen av Malcolm Gladwell”. Boken handlar om hur vårat undermedvetna påverkar våra upplevelser vare sig vi vill det eller inte. Att vi om vi är medvetna om mekanismerna både kan dra nytta av det för att fatta bättre beslut och undvika att ramla i de fällor vårat undermedvetna kan lägga för oss. På Bokus hemsida beskrivs boken som följer:

TVÅ SEKUNDER. Längre tid än så tar det inte att bilda sig en uppfattning om något. Vad beror det på att vissa människor kan lyda sina instinkter, som leder dem rätt, medan andra genast far vilse när de följer sina? Hur arbetar egentligen våra hjärnor – på kontoret, i klassrummet, i köket och i sovrummet? Malcolm Gladwell har beskrivits som en av 2000-talets skarpaste och mest originelle samtidsskildrare. Blink är en bok om våra skenbart ögonblickliga val – i en blink – där beslutsprocessen måhända inte är så enkel som det först verkar.

Jag tycker att boken var intressant. Den tar upp en del spännande fallbeskrivningar. Jag hade hoppats att boken var mer inriktad på självutveckling och mindre som populärvetenskap. Därför känner jag inte riktigt att den lever upp till vad som utlovas i beskrivningen.

Blink av Malcolm Gladwell får betyget 2,5 tallar av mig.